tisdag 22 juni 2010

Med trötthet i kroppen

väntar jag med iver på att det inre lugnet ska få chans att ta vid.
Det är visserligen stilla och skönt på jobbet och jag har möjlighet att fixa och dona med "efterarbete" och "inför skolstartsarbete" i egen takt.
Men jag längtar efter ledighet, det ska erkännas!
*
I morgon gör jag min sista arbetsdag - sen är den äntligen här:
semestern!
* I Östergötland, där jag bo,r har vi, precis som på många andra ställen i vårt avlånga land, haft en riktigt kall vinter och en kylig vår.
Detta har resulterat i att mina pioner inte har slagit ut än.
Jag har tittat och längtat ett tag...
Nu börjar de äntligen att slå ut och visa sig i sin allra vackraste form.
Synd bara att blomningstiden är så kort!
*
Hemma i fönstret står vaser med blommor och lyser upp tillvaron.
Den blågula buketten har stått i fönstret sedan skolavslutningen för två veckor sedan och är fortfarande riktigt fin!
En sådan gest- att en enskild elev ger en bukett som tack- värmer lite extra i hjärtat och jag blir glad varje gång jag ser den...
*
Glädje är annars en bristvara i min själ just nu.
Jag har lite svårt att sätta fingret på varför jag känner så här...
men det har hängt med ett tag.
Jag har ju annars så mycket att vara glad över.
*
Och när de här känslorna tar över min hjärna så får jag så dåligt samvete.
Jag vet ju att jag borde vara glad och tacksam över allt jag har.
*
Oj, nu blev det så där djupt som jag egentligen inte menar att bli...
ber om ursäkt för det så här i inredningsbloggandet;)
*
Raskt byter vi spår och pratar lite shopping i stället...
*
Idag var lillsonen med mig på jobbet.
Det var mysigt att sitta bredvid sonen vid mitt skrivbord där jag räknade matte och sonen ritade teckningar:)
*
På lunchen hade vi bestämt oss för att gå och köpa ett par byxor till honom och då passade jag på att handla lite småsaker som stått på min lista länge.
Den vita krusidulliga hushållspappershållaren har jag varit på jakt efter ett tag...
ja, inte just den men en hållare skulle jag iallafall ha!
Denna hittade jag på Åhlens.
(Där jag även köpte en ny sten. Denna gång blev den en vänskapssten till mig själv, jag har gett bort några sådana till mina vänner men ägde ingen egen)
*
De ljuvliga rosentygerna har jag passerat förbi dagligen i flera veckor och inte kunnat bestämma mig för vilket av dem jag ska köpa.
Nu blev det en meter av varje:)
*
Jag har planer på vad det ska bli men vi får väl se om orken kommer tillbaka nu när man får vila ut lite...
*
Maken som vet att jag inte mår bäst i världen för tillfället, gjorde sitt för att försöka pigga upp mig lite idag.
Han passerade Outleten och köpte mig min favoritskål i fyndhörnan.
Och som bonus blev det en svart skål från Höganäs oxå:)
*

Jag är ju jätteförtjust i Marimekkoskålar från Iittala och vill gärna ha en i varje kulör
minst!
Denna gång fick jag en liten en, en blå:)
*
Me love!
*
Idag har solen lyst så härligt på mig.
Och på er oxå hoppas jag förstås...!
Jag passade på att plantera ner de sista Stjärnögonen i trälådorna.
Orken har varit så frånvarande så jag har liksom bara köpt hem ett gäng blommor och sedan planterat en växt då och då när andan fallit på...
*
Avslutar med den söta buktetten jag fått av maken.
*
Kram Annica

9 kommentarer:

Sara sa...

skönt att snart vara ledig :-) Jag jobbar nästa vecka också sen så...
Vilken vacker bukett du fått av maken.
Kram

S o F sa...

Ja så där kan man känna ibland...att jag som har "allt" inte kan känna glädje...just nu...

När jag blev sjuk för några år sedan så försvann all min förmåga till glädje och tacksamhet.

Senare när jag blev bättre och tröttheten inte var lika förlamande, så började jag träna olika tacksamhetsövningar (a´la Mia Törnblom), jobba med affirmationer m.m.

Då efter ett bra tags frånvaro så fick jag tillbaka förmågan att kunna känna tacksamhet.
Ett tecken på att jag började återhämta mig.

Tror det hänger samman med att man är tröttare än normalt.
Oftast kanske "bara" p.g.a. tillfällig överbelastning men ibland kan det ligga annat bakom.

Vill gärna tipsa dig om att kolla järnvärden (inkl. B12) och att ta ett blodprov som kollar dina sköldkörtelvärden.
Om du nu inte redan gjort det.

Var observant på din kropps signaler och "kör inte på" så som vi kvinnor är experter på att göra.

Varma hälsningar/Var rädd om dig!

Vero sa...

Vilken snäll make du har. :o)

är har inte pionerna börjat blomma än, inte hemma hos mig iallafall.

Kommer in och önskar dig en trevlig semester... Jag har några veckor kvar jag, men dock 3 dgr ledighet i helgen. Me like!

marita blücher sa...

Hej Annica,
Tack för din rara hälsning hos mig. Som alltid bjuder du på vackra bilder av alla fina inköp du gjort. Så gulligt av eleven som gav dig en vacker bukett - en sådan gest värmer alltid lika extra, precis som en present och blomma från maken. Att inte alltid känna sig glad och på topp drabbar oss alla från tid till annan - överlag tror jag att man har för höga krav på sig själv (speciellt kvinnor).
Ha nu en riktigt skön ledighet och passa på att vila och njut - det mesta kan vänta tills imorgon.
Var rädd om dig !
Varma kramar/Marita

Viola sa...

Ha nu en riktig skön ledighet och så önskar jag en fin midsommar, kram

marita blücher sa...

Hej igen Annica,
Tack för din hälsning hos mig. Önskar dig och de dina en underbar och solig midsommarhelg.
Varma kramar/Marita

Ullis/Leva på landet sa...

Klart att du också ska ha en vänskapssten när du gett bort då fina sådana. Har min på byrån och njuter åt den varje dag. Så fina pioner du har. Min favorit. Får nog vänta på den i år, men det det är i alla fall knopp. Glad att jag har den kvar efter allt grävande.

kram Ullis

Katta sa...

Man kan ju inte styra så mycket över hur man känner och hur man mår och man gör väl sitt bästa för att må på topp och innerst inne är man ju alltid glad för vad man har.Hoppas du får en skön semester som tankar dej med massor av positiv energi. Visst märks det att vintern var längre och kallare än vanligt på hur sent blommorna kommer har också tänkt på de. Önskar dej en riktigt bra midsommar, kram Katta

annette sa...

Så har man rätt att känna även om det på ytan ser ut och känns som om man har allt. Allt har ingen egentligen för alla har vi ngt i ryggsäcken som pockar på uppmärksamhet när vi är/blir slutkörda av en eller annan anledning.
Hos mej har det "ploppat" upp jävligt mkt under en lång period!

Kramar!

annette