Sista dagen i månaden är även den första dagen på en lång härlig väntan på julen.
Första advent med längtan i blick & hjärta.
♥
Själv minns jag det som igår...
Hur sakta tiden gick...
Skridskoåkning och varm choklad.
Bakande av lussekatter och pepparkakor.
Ischoklad och marsipangrisar...och mintkyssar.
Julstök.
Julgransklädning och skinkkokande kvällen innan.
Hur jag låg där i sängen och väntade på att det skulle bli morgon.
Och så då äntligen morgon med julklapp i sängen och med jullovsprogram.
Dansande runt granen på gården tillsammans med grannarna.
Maten och gemenskapen.
Och så Kalle Anka och de efterlängtade julklapparna.
Gröten.
Och tillfredsställelsen över vad dagen hade erbjudit när man till slut kröp till kojs.
♥
Nu försöker jag ge mina egna barn samma känslor.
Jag håller hårt vid mina traditioner och barnen anammar dem och gör dem till sina.
♥
Något annat som får mig att känna en stor glädje är den gemenskap jag funnit här i bloggarnas förtrollande värld.
Att skaffa sig nya vänner, sådana man inte träffat på riktigt men ändå har en relation till.
Det är stort!
Jag har förärats många utmärkelser av många härliga människor och det är jag stolt och glad över!
Jag har oxå gett min uppskattning vidare till en hel drös underbara människor i bloggvärlden.
De är ju så inspirerande, dessa härliga bloggare!
♥
För inte så länge sedan tittade en tjej in på min blogg och lämnade en kommentar.
Tjejen heter Veronica och har en härlig blogg där hon skriver om sig och sitt liv bland barn, äkta maken och pärlor.
Det lustiga är bara att jag och hon känner varandra...men att det var på min blogg hon kommenterat var hon inte medveten om.
Så lustigt!
Världen är allt bra liten!
Nu i dagarna fick jag en award av Vero.
Den är jag både glad och stolt över!
Tack snälla Veros Virriga Värld för att du tänkte på mig!
♥ En person som jag absolut tagit till mitt hjärta är Annette.
Hon bor inte långt härifrån men vi har aldrig träffats i verkliga livet.
I morse när jag skulle hämta in tidningen så låg där en sådan här presentpåse i lådan.
Gissa om jag blev glad...?!!
♥
Vad som fanns i tänker jag inte avslöja nu men jag kan säga att det var en perfekt gåva!
Tack snälla söta Annette!
♥
♥
♥
♥
♥
♥
Som följeslagare fick vi vår katt.
Jag råkade trycka på fel knapp när jag skulle fota honom och tänk så läskiga ögon han fick.
Rena demonkatten!
♥
Att slå in de små presenterna till årets presentkalender.
Det är lika stressigt att hinna varje år men jag har liksom gjort det till tradition att slå in dem i sista sekund.
Och som jag sagt tidigare så är jag väldigt traditionsbunden;)
♥
För att återanknyta till början på mitt inlägg...
Julklappskalendern med de härliga retrotygerna är faktiskt min från barndomen.
Min mamma och hennes väninna satt och sydde sådana till alla oss barn. (6 st)
Min kalender hänger nu uppe i köket och väntar på att vittjas på presenter varje dag fram till jul.
Och DET mina vänner, det är en av de mest omtyckta traditionerna här i vår familj:)
♥
Hoppas du haft en skön första advent!
Kram Annica