Gömda och glömda skatter...

Igår fick jag för mig att jag skulle rota lite i några ouppackade kartonger. Just ouppackade kartonger är något jag har gott om...till min oäkta makes stora förtret.

Jag är en typisk samlare medan han vill kasta,kasta och kasta...

♥♥♥

I just denna kartong visste jag att mina älsklingblomkrukor låg, omsorgsfullt inslagna i vitt silkespapper för att inte gå sönder.

Att jag hade denna blå kruka mindes jag dock inte.

Tyckte dock att den har en fin färg och att den skulle bli utmärkt med några söta penséer i.

Det lilla arrangemanget ställde jag på barnens lilla utomhusmöbel som blev blå förra sommaren.

♥♥♥♥♥♥

Här är den precis utplockad ur vinterförvaring och jaghar inte hunnit torka av den än så ni får helt enkelt låtsas att det är skinande rent om ni inte står ut med att se smutsen go´vänner!

Bordet har inte ännu hamnat på rätt plats men så länge får det samsas med den lilla slitna bänken (som jag hittade i uthuset när vi flyttade in) och zink-krukor och zinkljuslykta (inflyttningspresent från goda vänner)




Även om inte barnen sitter så mycket här än så tycker katten om att sträcka ut sig på bordet...

♥♥♥♥♥


På bilden här under ser ni en gammal docksäng som rasade ihop förra sommaren.
Den har jag limmat ihop och ska spika ihop den lite för extra hållbarhet innan jag målar den vit.

Tänkte att den ska få en ny funktion som blomsäng :)
Kanske några vackra pelargoner skulle göra skapelsen fulländad?!



Jag gillar tanken på att återvinna gamla saker...
♥

Något som jag tidigare skrivit i denna blogg är att jag älskar fönster.
Jag är även förtjust i gamla dörrar!

De är som riktiga smycken...


I vårt gamla torp (som vi nu sålt) hade någon bytt ut de gamla pardörrarna mot ett par nyare.


De gamla stod lutade mot en vägg i gäststugan och jag bara älskade dem vid första ögonkastet!


Så när vi sålde torpet för att flytta in i villan fick mina dörrar följa med!


jag visste redan innan att både min oäkta make och min svärfar skulle knorra rejält men jag stod på mig...


Min oäkta make är ju van vid mina tilltag och har börjat förstå hur jag fungerar efter alla dessa år så han förstod att det inte var lönt att protestera...

Svärfar däremot...ja, vad han sa får ni lista ut själva ;)
♥♥

Så här ser de iallafall ut,

Mina älskade dörrar:




Utsidan är skönt grön;)

Och fönstren är uuuuuunderbara!
På insidan är det vitt som gäller.

Funderar på att ta ut dem ur sitt gömställe och måla dem i sommar...

Och här ser ni den fantastiska tapeten sticka fram ;)

Säga vad man vill om de som fixade till dessa dörrar en gång i tiden, men inte var de rädda för färg iallafall ;)
♥♥♥♥♥♥
Och så till sist det jag gav mig ner i kartongen för att söka reda på:

Dessa underbara rosenkrukor har jag fått av min farmor.

Vågar dock inte ha dem framme än då jag är rädd att barnen ska slå sönder dem!

Visst är de väl ljuvliga?!

Kram Annica