Förlåt att jag inte varit så aktiv med att titta in hos er de senaste dagarna.
Livet har varit lite ...
jag vad ska jag skylla på egentligen?
Jag har haft anledning att stanna upp lite.
Att tänka.
Och att sörja.
Min mans kusin gick bort för två veckor sedan.
Det kom plötsligt och han var alldeles för ung för att vandra vidare till andra sidan.
Sådant får mig att tänka till.
Att reflektera över mitt liv.
♥
Jag har så oerhört mycket att vara tacksam över.
Som mina barn.
Tobbe.
Mina syskon och vänner.
Och att jag har mina farföräldrar!
De betyder så mycket...allihopa:)
♥
Vi var hos Farmor & Farfar igår.
Om ni tittar på väggen på Farfars ena sida ser ni några svarta fotoramar.
(förstora genom att klicka på bilden)
Den lilla trollungen som sitter ensam på fotot är jag:)
På det andra fotot har jag blivit lite äldre och har sällskap med lillasyrran.
Och här sitter Farmor i sin fåtölj:)
De erbjöd sig att vara barnvakt medan vi var och tog ett sista avsked av Ingemar.
Som ni ser hade de fullt upp med våra busgrabbar!Nejdå det var inte så farligt:)
Det åts köttbullar och potatis.
Det spelades loppa och fia.
Det målades.
Och så blev det glass.
Och som extra back up hade vi skickat med lite filmer som storebror skulle starta om det blev livat.
♥
Begravningen var jättevacker med vackra tal och sång med komp på gitarr av goda vänner.
Det fälldes många tårar.
Och två av mina favoritpsalmer sjöngs.
Amazing grace och Härlig är jorden.
Efteråt gick vi ut och tittade i den lilla "minneslunden" där alla blommor från begravningen samlats.
Detta var ett rum som jag fann direkt.
Vackert, enkelt och stilla!
Idag jobbade jag min första dag och är ganska trött.Jag har fått ställa om från att vara nattuggla till morgongök.
Det betyder troligen att jag inte kommer ha så mycket ork och energi att blogga eller att titta in till er den närmaste tiden.
Jag hoppas att ni har förståelse för det...
♥
Sköt om er!
På återseende!
Kram Annica
13 kommentarer:
Ja, Annica om det skall var någon mening med att en person går bort, så är det väl kanske just det att vi emellanåt behöver stanna upp och tänka till.
Det är verkligen en lite "söt" trollunge på kortet, det andra visar en lite mer ansvarsfull Annica på något sätt.
Omställningen till att börja arbeta igen efter en längre ledighet är grym tycker i alla fall jag, så full förståelse från mej, om det nu skall behövas be om sådant ;)
Sov Gott! Dröm inte Skola ;)
Kramen //annette
Det var tråkigt, speciellt när han inte fick leva till gammal...
Gubbens mormor och min farmor gick båda bort i början av sommaren, de var 96 resp 100 år, det är liksom lättare med en sådan begravning för de anhöriga...
Men samtidigt kan det inte vara roligt att bli så gammal heller...
Det är svårt att veta vad som är bäst...
Kram
Anette
Visst är det jobbigt när unga
människor går bort, det är så svårt att se en mening i det som sker..... Det är ju också då man känner sig extra tacksam för sitt eget liv,familj och vänner, något som man många gånger annars tar för givet.
Det var en riktigt söt trollunge det där! Trevlig helg! Kram Johanna
Stor kram till dig min goa gumma.:-)
Aldrig roligt med begravningar och speciellt inte om det är en ung person. Härligt att du har dina farföräldrar i livet.
Kram Sara
Jag beklagar sorgen.
Fruktansvärt när någon som inte är klar med livet går bort. Tyvärr har jag också drabbats av detta på senare tid då både självmord och annat otäckt hänt. Allting bara stannar upp och man har svårt att "komma tillbaka från" den onda drömmen man vill vakna upp från. Då man inser att det inte är en dröm så blir man så tacksam för allt man själv har... det viktigaste ens egna barn och familj.
Hoppas du kan finna kraften snart. Lycka till
En kram från mig
Beklagar sorgen, så tråkigt när en ung människa går bort man undrar så mycket varför.
Jag saknar min pappa så mycket som begravdes i Juli, förstår hur du känner nu.Skönt att ha nära och kära omkring en då är man lyckligt lottad.Ha det så bra fast du måste jobba :-) // Kram Annica
Bra att reflektera ibland. Jag tror att saker händer ibland för att vi skall stanna upp och tänka lite. Vila i funderingar en stund. Beklagar sorgen, hemskt när unga människor rycks bort för tidigt. Ta hand om dig och dina
kramar M
Hej vännen,
vad ledsen jag blir för din skull, och för att en för ung person gick bort. Det blir så fel när man vet att det inte borde ha varit dags.
Men ljuvligt är det att du har dina farföräldrar i livet! Din farfar måste vara världens sötaste gubbe :-) *gillar* Min morfar var min idol och trots att han varit död i några år nu väntar jag fortfarande på att han ska ringa och skämta på sin alldeles egna dialekt som var en korsning mellan stockholmska och blekingemål *ler* Vi hade våra namnsdagar efter varann, så hans namnsdag kom jag alltid ihåg eftersom han ringde mig och grattade dagen innan. Åååh - det är så värdefullt för barn att ha mycket äldre släktingar!!
Ta hand om dig, favvo-Annica.
KRAAAAAM!
Karin
Hej! har fullt förstående för det, jag är ofta ledsen över min mormor som gick bort, nu är morfar ensam, och det är jag också ledsen nu..livet är oretvist och det har vi människor svårt att förstå.Jag tycker att enda sättet att hedra dem som gick bort, är att vi mins dem fina stunder som man hade tillsammans med dem.
Så fint att du visar bilder på dina kära och nära, jag där emot har alla i Kroatien och ofta känner mig ensam i detta vackra landet. Men måste säga att jag och min man har goda Svenska vänner, som betyder mycket för oss.
STORT KRAM Dadda
Hej :-)
Såg att du tittat in hos mig,då kikar jag hos dig....
Snyggt namn förresten ,hihi...
Kram Annica.
Det här med bloggandet är fantastiskt, tänk så mycket man lär sig och att man får vara med och dela glädje likväl som sorg med medmänniskor man inte ens träffat! Jag sitter här och blir lite rörd... Tack för att du vill dela med dig!
Kram Flisan
Det måste naturligtvis kännas helt oförståeligt när en ung människa går bort...ta den tid du behöver och när du har ork finns vi här och välkomnar dig.
Många kramar
Gunilla
Skicka en kommentar